Håll mig hårt och låt dom inte komma mig närmre. Alla spöken ifrån det förflutna som börjar komma ikapp mig ännu en gång. Dom som jag sprungit ifrån så många gånger tidigare. Men just nu orkar jag inte springa mer. Så snälla, håll mig hårt och låt dem inte komma närmare. Jag måste stanna upp och hämta andan. Jag lovar att fortsätta kämpa men jag behöver en kväll undan verkligheten i din trygga famn. Känna dina armar runt mig. Din varma andedräkt i nacken. Känna mig lycklig. Jag vet att när morgondagen gryr är allt över. Vi skapar en vacker illusion av kärleken för en natt men mer än så kommer det aldrig bli. Det kanske är bäst så, försöker jag i vart fall intala mig själv. Jag vågar ändå inte älska. Jag är inte redo. Men bara för ikväll, snälla, håll mig hårt.