Ny dag, nya problem...

Vaknade imorse och tänkte på samma sak som jag drömde om och som ja tänkte på innan jag somnade, Han. Jag förstår inte varför jag inte bara kan glömma! Jag tror snart jag blir galen ärligt talat. Och sen kommer ja vell träffa honom idag igen antar jag. Åhhhh! 1 månad 19 dagar...
Eller jag kan ju i och för sig sätta mig i stallet och spela gitarr och vänta på att dom andra ska komma så att vi kan dra igång och repa men va fan? Jag kan vell inte låta hela livet rasa samman på grund av Han. Eller kan jag det? Åhh fucking life asså! Lessen, demprimerad, självmordsbenägen...
Aja, så här antar ja att resten av dagen kommer se ut: duschen, Torsby (skyltsöndag), repa, leka emobarn, sova.

/Annah