Onsdag 3 november 2010

Jag har alltid velat skriva en bok. En brok som berör och som man kommer ihåg. Och det är precis vad jag försöker just nu med. Klockan 01.27, onsdag den 3 november 2010. Kanske lite fel tidpunkt på dygnet för och skriva en bok men av någon konstig anledning så är det på natten som jag är som mest kreativ. Jag tror faktiskt alla mina lite mer storslagna värk är producerade nattetid.

För tillfället sitter jag och funderar på vad denna bok ska handla om. Tanken jag hade när jag började dansa med fingrarna över tangenterna var och skriva en självbiografi. Jag vill visa för världen att även om man råkar ut för en massa skit så kan man leva livet med ett leende på läpparna! För ja, jag vart med om en hel del skit rätt ut sagt.

Så här i efterhand klagar jag faktiskt inte. Varje gång jag tagigt mig upp ur någon utav dom där svackorna så har jag blivit en mycket starkare person. Idag har jag ett psyke som är starkare än dom flesta 15-åringars skulle jag tro. Det som inte dödar dig gör dig starkare - är det inte så dom säger?

Eller… åt helvete med självbiografier! Början går alltid bra men efter ca 2,34 sidor (eller något i den stilen) så inser man att man inte har så mycket kvar av sin livshistoria och det blir aldrig någon bok. Bara ytterligare ett meningslöst dokument i samlingen. Så därför tänker jag göra detta till en samling utav texter. Jag kommer ta texter ifrån min blogg, rota runt bland alla miljoner dokument som gömmer sig på hårddisken och kanske till och med dela med mig av något smaskigt dagboksinlägg! Sen kommer jag självklart även skriva ner alla tanker som far runt i mitt överbelastade tonårshuvud.

02.11. Efter 44 minuters intensivt skrivande och kanske möjligtvis lite livsviktig chattande har jag alltså inte kommit längre än så här. Men att omvandla mina känslor till ord är underbart så det faktum att jag har ett flertal timmar av skrivande framför mig innan jag har något att leverera känns bara jävligt härligt! 

Inledning till den miserabla delen:

Den här delen kallar jag för den miserabla delen. Ironiskt nog valde jag att skriva den först. Inte speciellt chockerande med tanke på att vi människor alltid har haft lättast för att klaga. Att se det goda i saker och ting har alltid varit mer utav en utmaning.

Här kommer jag dela med mig utav den miserabla delen utav min historia. Det kommer finnas olika sektioner i kapitlet som var och en bygger på en speciell period i mitt liv. Dock enbart tragiska perioder.

Jag kommer dela med mig utav mina mörkaste hemligheter och mina innersta tankar. Jag kommer gräva så djupt ner i minnet jag bara kan för att få ut alla smaskiga detaljer jag har och ge. Så kära läsare, du kan nu kasta dig in i detta kapitel.

Inledning till den filosofiska delen:

Nu har vi kommit till den filosofiska delen. Det här kapitlet kommer bli en samling utav texter som handlar om mina funderingar kring livet. Texterna kommer inte ha någon form utav sammanhang utan alla kommer vara fristående. Hoppas det inte blir allt för förvirrande.

Frågan varför är en fråga som jag ständigt ställer mig själv vilket leder till ett x antal djupa diskussioner med mig själv dagligen. Och här har jag skrivit ner några utav dom. Så återigen kära läsare, du kan nu kasta dig in i detta kapitel.